20/8



Hade tänkt åka och hälsa på D. idag. Men hon får besök av sin handläggare och chefen vid Migrationsverkets enhet i Hedemora, så det få bli vid ett annat tillfälle. Det är migrationsverket som ordnat placeringen i samarbete med Avesta kommun. Det är därför naturligt att man åker dit för att bedöma hur D. har det och hur hon mår.

Nu handlar det om när D. blir så pass bra att man bedömer att hon klarar sjäva hemresan med planet till Kosovo. Det är det enda relevanta medicinska faktorn i sådana här ärenden. Att klara själva flygresan hem, inte hur det går sedan. Mirjetas behov har man ju i detta fall redan avvisat eftersom det finns både ventiler och shuntar i Kosova att köpa för den som har råd.

Tjänstemännen vid Migrationsverket lokala enheter har inget som helst inflytande över avvisningsbesluten. Men de har en mycket stark press på sig att se till att den avvisade lämnat landet högst två månader sedan avvisningsbeslutet vunnit laga kraft. För den här familjen har det nu gått sex månader.....

Pratade igår med en av personalen vid behandlingshemmet i Västerås. Hon bedömde att barnen mådde efter omständigheterna bra. Men var naturligtvis ledsna och oroliga genom att ha varit ifrån sin mamma så länge. Mirjetas 7-åriga syster har nu börjat skolan i en vanlig klass i Västerås. Något som hon upplever som både roligt och läskigt. Hon och hennes 5-åriga systern har gått på dagis i Horndal förra terminen och de pratar mycket bra svenska. Personalen på behandlingshemmet är mycket imponerande av detta.
Det är även jag. Det är utan tvekan begåvade barn D. har. Om Mirjeta sade den personal jag pratade med: ”det en liten tjej som verkligen vet vad hon vill.”.

Jag kommer naturligtvis att belasta de stackars handläggarna på Migrationsverkets Processförvaltningsenhet med ytterligare en skrivelse om nya omständigheter nu.

Familjen kommer från Kosovo som nyligen förklarat sig självtändigt. Men Serbien betraktar det fortfarande som en del av sitt territorium. Det råder en mycket stark motsättning mellan den den Albanska majoriteten, som D. och hennes familj tillhör och serber i landet. Därför reagerade D:s anhöriga mycket starkt på att det svar man gav på min senaste skrivelse var undertecknad med ett serbiskt namn.
Det här rör personer med starka krigsupplevelser bakom sig och jag håller med om att det var osmakligt. Hoppas att det blev så här av ren obetänksamhet eller av en slump.