Mina senaste skrivelser med begäran om inhibition till Processförvaltningsenhet har nu besvarats negativt.

De gällde dels nya omständigheter med anledning av den vädjan om att i nuläget inte återförvisa till Kosovo som Europakommissionen för mänskliga rättigheter ingivit till Sverige och andra länder. Dels gällde det en formell begäran om att låta Migrationsverkets förtroendeläkare granska ärendet.

Man skriver att vi inte anfört några sådana nya omständigheter som kan antas utgöra ett bestående hinder mot den verkställighet i den mening som avses i 12 kap. punkt 1-3 §§utlänningslagen. Verket anser därför att att det inte föreligger skäl att ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen.

12 kap. punkt 1§ utlänningslagen stadgar att en avvisning aldrig får verkställas till ett land om det finns skälig anledning att utlänningen där skulle vara i fara att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Om man skulle verkställa en avvisning under sådan omständigheter skulle det innebära ett brott mot svensk lagstiftning eftersom Europakonventionen sedan 1995 är en svensk lag. Och det som står i 12 kap. Punkt 1§ är ett citat av artikel 3 i konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Om man läser texter kring denna artikel framgår att den situation som familjen skulle utsättas för vid en avvisning, där Mirjeta med stor sannolikhet skulle gå en plågsam död tillmötes inför ögonen på en maktlös mor och syskon kan ses som att utsättas för en sådan omänsklig eller förnedrande behandling som avses i artikel 3. Det är ju just detta jag försökt få gehör för i mina skrivelser, men utan resultat. Enligt min mening har Migrationsverket sålunda gjort fel när man inte tagit upp frågan till en ny prövning i enlighet med 12 kap. 19§ utlänningslagen. Ett sådant beslut kan överklagas till Migrationsdomstolen.

Den 22/3 skickade jag därför ett sådant överklagande till Migrationsverket för vidarebefordran till Migrationsverket. Migrationsverket kan ju välja att ompröva sitt beslut i stället för att låt den prövas av Migrationsdomstolen. Jag skickade även en kopia av överklagandet till Migrationsverkets generaldirektör med en vädjan om tillämpning av begreppet ”synnerligen ömmande omständigheter”.

Idag den 29/3 har jag ännu inte fått något dokument som indikerat att Migrationsverket skickat min överklagan vidare till Migrationsdomstolen. Så länge den här skriftväxlingen pågår får polisen inte verkställa någon resa.

Om det kommer ett negativt besked även denna gång, återstår att överlämna ärendet till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. Vilket innebär åtminstone möjlighet till en inhibition av avvisningen ett halvt år till medan man granskar ärendet där.

Än finns det hopp för familjen. Kampen går vidare!